Vinnaren 2017, Ragnhild och drönarna. Foto: Leif Lundberg


I år var det Ragnhild och drönarnas tur att vinna i Älvåsa

Nyheter 1 år sedan

I årets 24-timmars på Älvåsa lyckades fjolårssegrarna Why Always Me inte behålla vandringspriset. Efter en dramatisk final som avgjordes på straffar gick vandringspriset vidare till det nya segrarlaget – Ragnhild och drönarna.
– Det var på tiden, äntligen, sade Daniel Svärd, lagledaren i segrarlaget, i samband med prisutdelningen.

Tio lag kom till start och klassikern 24-timmars kunde i år genomföras i perfekt väder inför en trogen publik.
Årets turnering var den 31:a upplagan och turneringen innehöll också ett domarjubileum då Sven-Åke Carlsson, Tärnsjö, dömde semifinal och final för 20:e gången.
– Vi har livstidskontrakt på honom, sade Martin Karlsson i samband med att arrangörerna överlämnade en blomsterbukett till Sven-Åke Carlsson i samband med prisutdelningen.

Trots de många finalerna har Sven-Åke Carlsson inga planer på att sluta utan ser fram emot nästa års finaler.
– Det började 1997 då Martin Karlsson frågade om jag ville döma. Jag svarade ja och vi kom överens om att arvodet skulle vara gratis fika på Älvåsa under sommaren. Jag trodde aldrig att jag skulle döma i 20 år, berättade Sven-Åke Carlsson efter matchen och tillade:
– Det är jättekul och trevligt med 24-timmars. Det brukar vara fint och just spel. Jag har bara dragit gult kort en gång.

Regerande mästare inför årets 24-timmars var Why Always Me med spelare från Östervåla och Harbo. De tog sig till finalen även i år genom att i semifinalen besegra Huddunge Bollkonstnärer med 3-0.
Motståndarna blev Ragnhild och drönarna, ett lag med spelare från ett flertal orter i Heby kommun samt från Upplands Väsby. Laget har varit i final en gång tidigare men förlorade då på straffar.
I år tog man sig till final genom att i semi vinna över BK Viking med 1-0.

I år blev det dock revansch då laget efter straffläggning kunde ta hem segern med 4-3.
Matchen kan sammanfattas som så att Ragnhild och drönarna hade flest målchanser i första halvlek.
I andra halvlek blev det dock det omvända, Why Always Me hade flest målchanser. Men det var Ragnhild och drönarna som tog ledningen i matchen på en hörna under andra halvleken. En ledning som de behöll ända till strax före slutsignalen då Why Always Me kvitterade till 1-1 på en fint slagen frispark.

Det blev sedan en spännande straffläggning med flera straffar utanför målet och med flera målvaktsräddningar. Men då Marcus Svärd i vid sjätte straffen räddade sin andra boll stod det klart att årets segrare hette Ragnhild och drönarna.

Efter att Marcus Svärd räddat bollen rusar övriga lagkamrater fram över planen och under jubel kramar om sin målvakt. Det var ett mycket lyckligt lag som fick ta emot vandringspriset.
– Nu måste vi ställa upp nästa år och försvara titeln, säger lagledaren Daniel Svärd och får medhåll av de övriga. Men det tog några matcher innan laget tyckte att de fick spelet att fungera bra.

– När vi mötte Huddunge Bollkonstnärer tyckte jag att vi spelat ihop oss, säger Robert Yngvesson från Kerstinbo. Lagkamraterna vill speciellt lyfta fram Marcus Svärds insats i målet.
– Han har gjort en kanonturnering, han som från början inte ville vara med, säger lagledaren Daniel Svärd. Likaså nämner man Adela Adabanian som gjorde flest mål för laget.

Som vanligt har 24-timmarsturneringen en trogen publik som följer matcherna. På en bänk sitter Per-Eric och Marie Liljeholm och Olle Olsson från Östervåla och följer finalen.
– 24-timmars är jätteroligt, en av höjdpunkterna på Älvåsa, säger Per-Eric Liljeholm och får medhåll av Olle Olsson:
– Det är en familjegrej, inte så långa matcher.

Per-Eric Liljeholm berättar att han i princip är här varje år och tittar på turneringen och att han också själv varit med och spelat flera gånger tidigare:
– Jag var med och spelade första gången 24-timmars arrangerades och var med och vann finalen både 1988 och 1989 med laget Borgens BK, säger Per-Eric Liljeholm.

Kristofer Röjerås från arrangörerna är mycket nöjd med årets turnering.
– Jag tyckte jag det var en trevlig turnering. Bra stämning, trevliga matcher, inget lag som drog sig ur och inga allvarliga skador. Det känns som det var en lyckad turnering och roligt att det var ett lag som inte vunnit tidigare fick vinna i år. Det var spännande med straffarna. Fjolårssegrarna gjorde det också bra som tog sig ända fram till final också i år, säger Kristofer Röjerås och tillägger:

– Kul att det också fanns ett lag med utanför Heby kommun att 24-timmars sprider sig till andra orter. Laget BK Viking som gick till semifinal hade Sala som sin gemensamma nämnare.

Blir det en 24-timmars även nästa år?
– Givetvis blir det en 24-timmars även nästa år. Vi funderar på och utvärderar hur turneringen kan bli bättre, vad som är bra och vad som är dåligt. Vi är tacksamma för tips från deltagare och andra på vad som kan göra turneringen ännu mer attraktiv, säger Kristofer Röjerås till sist.

 



Leif Lundberg Leif Lundberg
Skribent


Bidra med Swish Gillade du det du läste?
Bidra på Swishnummer 123 131 03 09




Relaterade artiklar




Kommentarer

F