Hur högt ska man sikta?
Och till vilket pris?

Heby AIF har historiskt sett varit det bästa lokala herrlaget i fotboll.
Närmare 30 säsonger i division 3 har det blivit och dessutom tre i division 2.

Med denna historik blir till och med Sala FF lillebror i sammanhanget.
Men då ska vi komma i håg att Heby AIF bildades 1912 – SFF 60 år senare.

Sala FF har dock varit vassast de senaste åren och kliver i april in i sin sjunde raka säsong i division 3.
Lägg därtill en säsong på 1980-talet (1984) och tre på 1990-talet (1995-97).

Nog om historien – nu ska jag skriva om 2019.
Båda klubbarna ska spela i division 3 södra Norrland.
Kul!
Derbyn med allt vad det innebär.

Men det finns en liten baksida i glädjen av division 3-derbyn.
I alla för mig.
Heby AIF har redan noterat det.
Jag hoppas Sala FF också gjort det.
Till vilket pris ska man (Haif och SFF) spela så högt som möjligt?

Heby AIF har kommit lite längre än SFF.
I fjol startade de ett lag i division 8 med unga spelare.
Allt för att trygga framtiden.
Men så har det inte alltid varit, i många år tappade ”gulsvart” unga spelare som valde annat än fotboll – eller tog steget till en grannklubb.

Varningsflaggan var i topp och Haif reagerade.
Försent?
Nej!
Heby AIF klarade sig kvar i trean 2017 och de gjorde det 2018.
Då får klubben anpassa sig efter det även om det fanns flertalet Haifare som inte hade gråtit om de åkt ned i Upplandsfyran och börjat om.

Och räkna med att det blir en lokal prägel på Haif säsongen 2019. Det blir troligen en trupp där nästan alla spelare är från orten.

Sala FF har få egna produkter i herrlaget.
Orsak? Det finns många svar på det.
Ett är, tror jag, att det saknats ett alternativ för bänkspelarna i A-laget.
Lite speltid har gjort att de slutar eller bytt klubb när det inte funnits ett reserv- eller juniorlag.

En orsak är också bekvämlighet från spelare som lämnat SFF.
Det kanske är lättare att spela en eller två divisioner under och inte alls träna lika mycket.
Tror jag, ska tilläggas.

När en av klubbens största genom alla tider blev klar för årets säsong var det många som pustade ut.
Utan Jakob Eklund, med allt vad det innebär, vette tusan hur det hade blivit.

Men det finns i min värld ingen poäng att ha ett seniorlag i division 3 som inte har en stomme av egna produkter eller lokala spelare.
Övergången från att ha ett helt gäng spelare utifrån till en stomme med egna produkter går inte på en handvändning.
Det tar lite tid.
Kanske får man ta smällen att kliva ned en division, men det är det i långa loppet värt.

Heby AIF har bestämt sig – har Sala FF gjort det?
Om inte är det dags att ändra inriktning.
Glöm division 2.
Lägg i stället ”krutet” på de äldsta pojklagsspelarna och de juniorer som finns i föreningen.
Det är där framtiden finns.