Först Simon Eriksson.
Sedan Martin Åman och Markus Lindholm.
Och därefter ”bomben” som egentligen inte var mer än en kinapuff: Rasmus Hedlund Aldén.
Västerfärnebo AIK rustar för en efterlängtad comeback.
Historierna om de numera gubbarnas säsonger i division 4 är troligen något som ”pojkarna” i Vaiken fått hört till leda.
Jag skrev så här efter segern hemma mot Surahammar söndagen den 4 oktober. En trepoängare som innebar serieseger i division 5.
”Nu ska den här generationen skriva en egen fotbollshistoria och för första gången sedan 1996 ska Västerfärnebo AIK möta Ransta IK i ett division 4-derby. Bara en sån sak!”
Ja, nu ska en ny historia skrivas och det med en trupp som kan mäta sig med storhetsperioden mellan 1990 och 1996 och där femteplatsen 1991 var det bästa.
Då hade Vaik ett helt gäng vassa spelare, det kommer de ha 2021 också.
Men Västmanlandsfyran kommer att bli tuff med bland andra Kungsör BK, Gideonsbergs IF och Syrianska Kerburan från division 3.
Svårt, men också en häftig utmaning för Västerfärnebo AIK.
Vi skruvar tillbaka klockan till 2006 och Vaik slutade på sjunde plats i division 7 efter blott fyra segrar på 16 matcher.
Kurt Andersson tränade laget som då ansågs talangfullt. Men att ta sig uppåt i seriesystemet är inte det lättaste.
Men resan påbörjades 2010 och säsongen 2017 var klubben bara något mål från att ta steget upp i division 4.
Snöpligt och förbannat jobbigt.
Då valde Rasmus Hedlund Aldén att ta steget över till Sala FF och division 3.
Äntligen tänkte jag då. Efter att ha sett Rasmus som tonåring visste jag att han hade kvalité för spel högre upp.
Och visst har han levererat under de sina tre säsonger i SFF.
Att 26-åringen nu tar steget tillbaka till moderklubben som han hade så förbannat svårt att lämna är ganska självklart.
Redan när det stod klart att det skulle bli spel i Västmanlandsfyran för Vaiken förstod jag att oddsen för att Rasmus skulle kliva tillbaka var låga.
Detsamma gäller för övrigt för Markus Lindholm och Martin Åman.
Att få springa in på Svedboäng för att spela i högsta länsserien med sin moderklubb lockade för mycket för att inte återvända.
Nu tror jag tränare Nicklas Blomqvist och Tommy Fahlin är nöjda.
Det tycker jag de ska vara. Fyra riktiga heta nyförvärv får räcka.
Till sist. En önskan inför 2021!
Se till att fixa några bänkar eller någon form av läktare intill Svedboäng. Som publik ska man inte behöva sitta 50 meter från planen.
Bara en liten önskan från oss som kommer att följa Västerfärnebo AIK:s framfart i division 4 för första gången sedan 1996.