Det är tio år sedan i höst som Sara Brandel spelade sin sista säsong.
Söndagen den 25 september 2011 vann Östervåla IF med 5-1 mot IK Rex.
Platsen var Lundavallen och den då 27-åriga Sara spelade sin sista match.
– De sista åren blev det lite sisådär med fotbollen då jag skadade knät på vårsäsongen 2010 och fick operera korsbandet, berättar hon.

Hon har hunnit bli 36 år, fått två pojkar och är sambo i Uppsala med Måns Jansson.
Saknar du fotbollen?
– Ja, saknar fotbollen en hel del, framförallt gemenskapen och att spela, och vinna, tuffa matcher.

Säsongen 1991 startade flickor födda 1984 ett lag i Östervåla IF. En som lockades av att sparka på en boll var den då sjuåriga Sara och hon blev ÖIF trogen i hela sin karriär.
Hur gammal var du när du debuterade i A-laget?
– Minns inte riktigt hur gammal jag var, men det kan ha varit någon gång 1998-99. Jag var kanske 14-15 år. Minns att det var både häftigt och läskigt att få vara med och träna och spela med de stora tjejerna, berättar hon.

När var du som bäst?
– När det var tufft och svårt motstånd.
Sara var med andra ord en spelare som gillade fysisk fotboll.
Vad minns du av åren med ÖIF?
– De roliga tävlingsmomenten på träningarna som fotbollstennis och fem-mål och att det var härligt och viktigt att vinna även i de interna bataljerna. Minns också den härliga stämningen i bussen på väg hem från bortavinster. Snacket och hänget, med gänget i ”Svarta faran”, och andra suspekta fordon, som tog oss Uppsalabor till träning och match i Våla är också svårt att glömma. Det var en underbar gemenskap.

Sara fick vara med om resan till division 1. En resa som innebar bland annat seriesegern i division 2 och kvalet till den näst högsta serien.
– Säsongen 2004 var det mycket träning, bland annat 15/15, 70/20 samt upp och ner för backen bakom målet på ”Lunda”. Tror att vi förlorade första matchen på våren och att jag undrade hur det skulle gå. Men sen blev det ju bara bättre och bättre!
– Året i ettan blev det mycket tårar, det gick ju inget vidare. Det var inte direkt mitt roligaste fotbollsår, även om det var kul att möta tuffare motstånd, minns hon.

Vad var din styrka?
– Jag hade bra spelförståelse och var placeringssäker, passningssäker, stark i närkamper och en bra straffskytt, säger Sara, som oftast spelade mittback.
Hur viktig var fotbollen för dig?
– Fotbollen var en stor del av mitt liv och betydde mycket. Bra vänner, bra träning och välbehövlig paus från annat i livet som studier och jobb.

Följer du den lokala fotbollen?
– Jag får väl erkänna att jag har lite dålig koll på den lokala fotbollen numera, men jag får en del rapporter från familjen. Det är så klart extra kul att det går bra för ÖIF-tjejerna, säger Sara.
Vilka är de bästa du spelat med?
– Det fanns många som var bra i ÖIF:s damlag. Den höga lägstanivån var nog en av framgångsfaktorerna.

Sara Brandel.
Ålder: 36 år.
Yrke: Apotekare, jobbar med granskning av produktinformation på Läkemedelsverket.
Bor: Sommarro i Uppsala.
Familj: Sambo Måns och två barn, Melker 8 år och Sixten 6 år.
Äter helst: Älskar lövbiff.
Dricker helst: Vatten.
Ser på tv: Serier, nyheter och Bäst i test.
Läser: Blandat, just nu ”Till minne av en villkorslös kärlek” av Jonas Gardell.
Fritidsintressen: Träffa familj och vänner, träning, följa med barnen på deras aktiviteter.