Jag jobbar på en skola i Västerås, i ett av ytterområdena som räknas som ett av de “tuffaste” i stan. Ett område med många utrikesfödda och en del språkförbistringar kan förekomma.

På rasterna spelas det fotboll och fotbollsspråket kan alla. Det spelas på alla raster. Fyrorna spelar för sig själva, men femmor och sexor möter gärna varandra. Upp till årskurs 6 verkar det inte vara något problem att få eleverna att röra sig på rasterna. Det är säkert på högstadiet de slöar till sig eftersom sossarna har ett förslag om att utöka antalet idrottstimmar.

I början av juni spelar vi fotboll en hel dag. Jag startade förra året ett integrationsprojekt då vår skola med många invandrarbarn mötte en skola med “villabarn” och i princip inga invandrare alls. Det är många elever som ser fram emot den fotbollsdagen.

Det är inte bara på skolans fotbollsplan det handlar om fotboll. I vårt personalrum pratas det fotboll. Det brukar ju mest pratas måluppfyllelser, betyg, enhetsplaner och alla andra planer och rapporter med mera i de rummen.

Vår tidigare rektor, Karwan Saed Foad, som precis har dragit vidare på karriärstegen till ett nytt rektorsjobb är fortfarande aktiv i IFK Västerås och har samlat på sig ett antal fotbollsfrälsta medarbetare på skolan. Karwan spelade när han var på toppen av sin karriär i division 1 med Skiljebo SK. Nu med ålderns rätt står han mest och tjuvlurar längst fram och väntar på passningar för kunna göra mål.

Patric Feltendahl,  som är tillförordnad rektor, har spelat i superettan med Enköpings SK. Han har även spelat i Vasalund och Västerås SK. Det blev en tripp till Island också med spel i KA Akureyri.

I lärarkåren har vi Kalle Granath som har tränat Västerås SK och Syrianska Kerburan. Kalle har varit aktiv i Östers IF i allsvenskan och har många åsikter om fotboll.

På “fritids” jobbar Emran Kinolli som spelar i IFK Västerås. Men har mest ont i ryggen och har det tungt på planen just nu. Emran säger att Heby AIF är svåra varje gång de mötts i träningsmatcher och längst fram har de en hjulbent kille som verkar kunna springa hur länge som helst. Dryg kille säger Emran (jag tror att Emran menar Andreas Warnberg). Förra veckan började en ny kille som elevassistent, jag har inte hunnit prata med honom än men fick veta att han spelar i Syrianska Kerburan, så nu finns det ytterligare en fotbollssnackare.

Skolfröken i fyran, Katharina, är också med i snacket. I alla fall förra säsongen när hennes styvson Jakob spelade i Västerås SK. Jag kanske har glömt någon i farten och det får jag väl höra.

Då förstår ni att det blir mycket fotbollssnack i vårt lärarrum. Alla är intresserade av hur det gått för Sala FF i helgen när jag kommer på måndagsmorgonen. Sedan går vi igenom hela seriesystemet.
Om det blir för tråkigt med för mycket fotboll så kan vi gå över till innebandy för Thomas, lärare i den andra fyran, har spelat i högsta serien. Hans största merit att han spelade den allra första landskampen Sverige spelade i den sporten. Det blev till slut 18 landskamper för Thomas. Eller varför inte snacka handboll med fröken i ettan, Malin, som är syrra med handbollsproffset Jonas Källman.

Som ni märker så är det meriterade personer och närstående till dem som jobbar på min skola. Då är det jobbigt att man själv var så kass på fotboll och har som enda merit att ha blivit regementsmästare i terränglöpning på T1 i Linköping för rätt många år sedan.

Men jag får vara med i snacket i lärarrummet och jag får skriva om fotboll på sajten salahebyfotboll.se och jag är säker på att det finns en blivande stjärna där ute på skolfotbollsplanen.