En av Salas genom tiderna största idrottare har lämnat oss.
För några dagar sedan somnade Lennart Eriksson in efter en tids sjukdom.

Det var med sorg som jag fick beskedet att Lennart Eriksson inte längre finns med oss.
En minst sagt färgstark profil som alltid hade ett leende på läpparna.
Mest känd blev han givetvis för sina insatser på brottarmattan.
Lennart deltog i olympiska spelen i Tokyo 1964 och var faktiskt inte så långt i från att få gå en match om medaljerna.
Han tog dock en internationell medalj, året var 1969 när världsmästerskapen avgjordes i Argentina.
Då blev det brons i lätt tungvikt.
Lennart deltog i totalt tre VM och placerade sig även på fjärde plats 1969 (fristil) och som femma 1965.

Det var i Ransta som Lennart Eriksson växte upp med många syskon. Det var också där han inledde sin idrottskarriär, då som fotbollsspelare i Ransta IK.
Bland annat öste han in mål 1960 när Ransta IK vann division 6. Av 70 mål fixade Lennart 35.
Det blev också spel i IF Norden och i näst högsta serien (då division 2) med Sundbyberg.
En tung center var han och flera säsonger öste Lennart in mål.
Kanske kunde han ha blivit lika bra i fotboll som i den sport han till slut valde att satsa på?

Lennart Eriksson började sent med brottning, men han fastnade direkt. Lennarts styrka, och att han snabbt lärde sig tekniken, gjorde att han med fart nådde Sverigeeliten i den tunga klassen. Omvänt livtag var favoritgreppet.
SM-gulden lades på hög och det blev även ett guld vid Nordiska mästerskapen i danska Nyköbing-Falster 1967.

Ett stort ögonblick var när Sala tog sig upp till A-fyrstads i Finspång 1967 och året efter klarade sig kvar i högsta gruppen inför en fullsatt Idrottshallen.
Han gick totalt 38 matcher i Fyrstads och förlorade bara två av dessa.

Två år tidigare, 1965, hade SM avgjorts i den då nybyggda Idrottshallen och Lennart tog den enda lokala medaljen när han blev tvåa i lätt tungvikt.
Lennart Eriksson deltog även i drygt 20 landskamper för Sverige.

Vi får heller inte glömma de heta matcherna med stjärnan Pelle Svensson, som då tävlade för Heby Brottarklubb.
Allt detta gjorde att Lennart Eriksson fick ta emot utmärkelsen Stor Grabb nummer 69 av brottningsförbundet.

Dessutom erhöll Lennart Sala Allehandas utmärkelse Silverskölden vid två tillfällen.

Det finns mycket att minnas kring Lennart Eriksson.
En sak var hans kärlek till Brynäs IF.
Det hände ofta att han dök upp på Sala Allehandas redaktion med en BIF-sjal runt halsen efter att laget spöat Leksand eller vunnit SM-guld.
Alla hans år på Hilmers Sport (senare Intersport) där han med ett stort leende tog emot alla kunder.
Eller när han fyllde 50 år och en brottarmatta var placerad på dansgolvet på Sala stadshotell och Lennart fick gå en “match” mot Tomas Johansson, flerfaldig medaljör på stora mästerskap.

Så sent som i juni i år ordnade Lennart Eriksson en brottarträff med sina gamla vänner i Sala och från andra delar av landet.
En uppskattad träff för alla som var med.

Många gånger har jag fått frågan: Vem är Salas största idrottare genom tiderna?
Ingen enkel fråga att svara på, men Lennart är en av de första som jag då tänker på.
Mina tankar går nu till hans familj, nära och kära och alla de som hade Lennart som nära vän.
Lennart Eriksson blev 78 år.