Jag skrev för en tid sedan om en match med Sala FF som jag minns mycket väl, storsegern mot Bäckby med 26-0.
Det finns dock en annan match som etsat sig fast ännu mera i minnet och det är den häftigaste matchen i min lagledarkarriär.
Det är den 4 oktober 2014 och platsen är Kolsva.
Ni ska få lite bakgrund till varför vi var där.

Sala FF spelade i division 3 västra Svealand och MD FF Köping hade gått som tåget hela vårsäsongen. De vann nästan allt och vi låg en bit efter.
Hemma spelade vi oavgjort mot dem dagen före midsommarafton och inför sista omgången ligger vi trea på 37 poäng. En poäng efter Köping på andraplats.
Örebro Syrianska IF har redan vunnit serien i överlägsen stil och är klara för division 2.
Svenska Fotbollförbundet har verkligen lyckats med lottningen, i sista matchen i serien spelas mellan MD FF Köping och Sala FF. Förutsättningarna var att Sala FF måste vinna för att få kvalplatsen. Minst oavgjort gällde för Köping.

Veckan före sista matchen hade jag många förhandlingar på telefon med ledningen i MD FF Köping. Planen i Köping var ospelbar på grund av regn och tanken var att spela på konstgräset i Köping.
Men Forsby FF:s damlag hade den planen bokad för sin sista match för säsongen.
Eftersom damlaget var rankat högre än MD FF Köping fick de tiden och sista omgången måste alla matcher spelas på bestämd tid.
Köping blev tvunget att flytta matchen till Vargheden i Kolsva. Vi i Sala FF var emot detta eftersom det har varit lite av en skräckarena för oss, men så blev det.

Det kan nog vara den bästa upplagan av Sala FF under min tid som lagledare i klubben. Vi hade ett samarbete under den tiden med Stahre Academy i Stockholm. Johan Möller från Blekinge och islänningen Noi Olafsson anslöt från akademin och pendlade till Sala.
I Stockholmsbilen fanns också Thomas “Tjompen” Allerbrand och Jonathan Partin. “Tjompen” med moderklubb Sala FF hade anslutit från Eskilstuna City i division 1. Partin hade meriter från superettan och som ungdomsproffs i Tottenham Hotspurs.

Tränare var Michael Andersson och Urban Ekström, materialförvaltarna Krister Thalén och Peder Gustavsson, fysioterapeut Johan Liljebäck och lagledare var undertecknad.
Köping, som lagt till MD i klubbnamnet efter att en sponsor gått in med en sudd pengar, hade legat sämst tvåa under hela säsongen och Sala FF hade som bäst haft en tredjeplats. Nu skulle de mötas i sista omgången om en åtråvärd kvalplats till division 2.

Här har ni se de 15 spelarna som tränarna tagit ut till matchen.
2. Jonathan Pierrou
3. Jonas Spårebo
5. Jonatan Partin
6. Patrick Skedung
8. Filip Norgren
9. Thomas Allerbrand
10. Noí Olafsson
12. Jakob Eklund
14. Johan Möller
23. Adrian Forsgren
33. Rasmus Liljebäck (lagkapten)
Ersättare
16. Karl Hemlin
18. Cristian Poszepczynski
19. Baransel Soysüren
20. Eric Boström

Det var ett enormt intresse för matchen (med Salamått mätt) och läktarmatchen vann Sala FF med råge. En fullastad supporterbuss anlände till Vargheden en halvtimme före kickoff.
Det var flaggor och trumpeter och glada fans som kom för att stötta laget.
Johan Möllers pappa, som bodde i Blekinge, åkte under flera matcher under säsongen de 50 milen enkel resa för att se våra matcher och naturligtvis var han på Vargheden med sin filmkamera och förevigade matchen.

Jag fick en känsla av att MD FF Köping kände sig ganska säkra på kvalplatsen. Men jag kan ha fel.
Grabbarna hade en tolfte spelare i publiken där de flesta höll på Sala FF och lagkapten Rasmus Liljebäck brukar göra mål på Vargheden och vi hade allt att vinna.
Det var en skön stämning i omklädningsrummet och visst såg det lite nervöst ut i Köpingslägret.

Matchen börjar klockan 14.00 och det är domare Mattias Falk (inte han från Sala) som blåser igång matchen.
Det är skapligt jämnt första halvtimmen. Rasmus Liljebäck får en varning och det blir ett kort till en Köpingsspelare också.
Matchminut 38. Jakob “Jacke” Eklund lägger in 0-1. Jag minns inte riktigt hur det gick till men vad härligt med ledning och Salaborna på läktaren jublar och det blir halvtidsresultatet.

Köping byter in Mikael Gustavsson tio minuter in på andra halvlek. En spelare som senare gick till Västerås SK och spelade i högre divisioner. Jag hörde något om att Micke varit sjuk i veckan före matchen och inte var riktigt fit for fight.

Matchminut 61. Han vill inte frångå traditionerna och jag tror átt det var efter en hörna. Rasmus Liljebäck gör 0-2. Var det på nick till och med?
Jag minns att jag då tänkte: Ska vi vinna matchen? Ska vi gå till kval?

Patrick Skedung åker på en varning med en kvart kvar. Några minuter senare kliver Sala FF:s meste målgörare genom tiderna fram igen, Jakob Eklund. Med elva minuter kvar så leder vi med 0-3.
Mitt redan höga blodtryck tryckte på lite extra och jag tänkte: Kan de göra tre mål på elva minuter plus tillägg.

SFF-tränarna gör tre taktiska byten sista tio minuterna och de utbytta gick väldigt sakta ut för att släppa in nya fräscha spelare. Baran Soysuren som blev inbytt i 87:e han knappt in förrän han hade ett gult kort rapporterat.

Matchminut 90. Thomas “Tjompen” Allerbrand gör 0-4. Ridå för MD FF Köping som för första gången under säsongen ramlade ner på tredje plats i division 3 västra Svealand.

Sala FF var klart för kval till division 2. Vilken euforisk lycka. Vilket ruggigt lag vi hade.
Tack grabbar att jag fick vara med om det här.

Den där lyckan skulle förbytas i något annat sju dagar senare och det återkommer jag till.