2 månader sedan

”Samtidigt som jag älskar fotboll så mår jag lite illa”

” Jag vet inte vad jag ska tycka. Samtidigt som jag älskar fotboll så mår jag lite illa.” Så inleder Sala-Heby Fotboll sin krönika som bland annat handlar om sjuka löner, ”primadonnor” och en stöld av ett par shorts på Arosvallen för över 40 år sedan.

 

Jag vet inte vad jag ska tycka.
Samtidigt som jag älskar fotboll så mår jag lite illa.
Fotbollen har förändrats mycket sedan jag som tioåring i mitten av 70-talet fastnade för Tipsextra.
Inte bara själva fotbollsspelandet, allt har blivit så mycket annorlunda.

Nu drivs de stora klubbarna som företag som ska tjäna pengar.
Massor med pengar.
Och det är vi konsumenter som betalar.
Fotbollsspelarna tjänar sjukt mycket pengar. Världens bästa spelare Messi passerar miljarder i inkomst varje år.
Miljarder!
Som.
Han.
Lägger.
I sin redan smällfeta plånbok…

Super League var förstås en idé om att dessa storklubbar skulle tjäna ännu mer pengar. Men tack och lov sprack det hela med en kraftig smäll.
Att en bra fotbollsspelare (läs: idrottare) ska tjäna pengar på det hen gör är självklart.
Men marknaden styr och därmed stiger hela tiden lönerna.
Att Leo Messi skulle håva in kanske 15-20 miljoner om året vore ”lagom” (eller inte…), men det är vad spelare nummer 18 och 19 i Barcelona tjänar.

Jag vet inte vad jag ska tycka längre. Kärleken till fotbollen är stark och odiskutabel, men lite har jag tröttnat.
Inte bara för att spelarna tjänar för mycket – men också för att vi matas med massor av fotboll och dag ut och dag in.
”Du behöver inte titta.”
Nej, jag vet – och det gör jag inte heller längre i samma utsträckning.
Jag väljer vad jag vill se, men märker ofta att jag ”zoomar” ut och börjar tänka på andra saker.

Dessutom är jag så förbannat trött på alla ”primadonnor” som lägger sig med för minsta lilla smäll. Fast det är ju bara manliga spelare som gör det, kanske ska kalla dessa för fotbollsförstörare i stället?

Den där lilla Niclas på 70-talet älskade Tipsextra och då bestod de engelska lagen av engelsmän kryddat med en del skottar och irländare.
Det är annorlunda i dag och det är förstås bra.
Men fotbollen var så oskyldig på den tiden och jag minns när Manchester United den 6 augusti 1980 besökte Arosvallen i Västerås. United mötte IFK Västerås i en träningsmatch och när tio minuter återstod smög jag och kompisen Mange fram till United-spelares avbytarbänk.
Ingen reagerade och där satt jag och Mange och njöt.
När slutsignalen gick reste sig United-spelarna för att tacka för god match, de vann dessutom med 1-0. Då passade Mange på att ”låna” ett par Unitedshorts vackert inlagda i en genomskinlig plastpåse.

Fotbollen förändras och numera är det rigorös säkerhetsbevakning när de stora lagen spelar. tack och lov ska tilläggas och Manges lilla stöld är för länge sedan preskriberad.
Dessutom håller han på The Gunners, det vill säga Arsenal.



Taggat:   

Niclas Bergvall Niclas Bergvall
Redaktör, skribent & krönikör

Bidra med Swish Gillade du det du läste?
Bidra på Swishnummer 123 131 03 09

Bli medlem Bli stödmedlem i Sala-Heby Fotboll.
Känn dig delaktig för 200 kr/år.



Mer läsning