Den 10 augusti 2019 sprang en då 42-årige Johan Namerius in på Ekebydalens IP i Uppsala.
Då var klubbadressen Runhällens BoIS och det var dags för den allra sista matchen som spelare.
Men någon seger blev det inte den sista matchen, IF VP Uppsalas andralag var ofina nog att vinna med 2-0.
Men frågan är om Johan kommer ihåg när den sista matchen spelades.
– Jag tror det var med Runhällens BoiS hösten 2019. Cristoffer Swartling och Olle Hedlund kallade mig för ankaret, tror inte att det berodde på att jag såg lätt och rörlig ut (ha ha), säger han.
Javisst, Johan har givetvis koll!

I lördags gjorde han den sista matchen med Heby AIF som tränare.
Efter många år som ledare var det dags för Johan att tacka för sig.
Ja, han är färdig nu och annat väntar i livet.
Vad ska du göra på fritiden?
– Får väl hitta på någon ny hobby. Kanske får tid att åka lite mer på konserter och så kommer jag ju titta på matcherna med Heby AIF ändå.

Vi backar bandet över 40 år och tar oss tillbaka till när den lille Johan började spela fotboll.
Då bodde han i Huddunge och Johans första klubb vara Runhällens BoIS.
– Men eftersom det inte fanns så många spelare födda 1977 så blev det till att byta till Heby AIF efter bara en match i BoIS.
Johan spelade i Haif tills han var tolv år, men det var besvärligt att få skjuts till träningarna.
– Jag hade Ralf Fors som lärare i skolan och han var tränare för Tärnsjö IF:s P77/78-lag, så det blev så att jag åkte med honom efter skolan till träningarna där i stället.

Johan spelade i Tifen till till 1998 då han flyttade till Västerås för att plugga processutveckling.
Under tiden i Västerås blev det spel i IK Franke och efter utbildningen kom Johan tillbaka till Heby AIF igen.
– Sen varvade jag ner genom att gå samma väg tillbaka. Först till Tärnsjö IF och till slut efter en säsong som spelande tränare i Haifs andralag gick jag tillbaka till Runhällens BoIS.

När var du som bäst och när var det?
– Det var nog åren 2002-05 när man var mellan 25-28 år och spelade mest i division 3, säger han.
Om vi jämför dig och lillebror, vem var den bästa spelaren?
– David är bra, men storebror är alltid lite bättre (ha ha).

Ni som minns Johan som spelare minns kanske också att allt som oftast spelade han på innermittfältet, det var också där han trivdes som bäst.
– Det blev även en del spel på kanten i det 4-4-2-spel som spelades på min tid.
Vilken tid som spelare var den roligaste?
– Det var nog den 2002-05. Då kände jag att jag bidrog som mest och vi hade en bra och bred trupp som även trivdes bra ihop och hittade på mycket roligt utanför planen, berättar Johan.

Många spelare har passerat, både som spelare och ledare.
Spelare som gjort avtryck på Johan.
Men vilka är de tre bästa du spelat med?
– Niklas Slagstedt som kom till Franke från Västerås SK när jag spelade där, han var en otroligt bra anfallare. De andra två är Johan Call Johansson och Tomas ”Knalin” Fange i Heby, säger Johan.
Bästa tränaren?
– Tommy Carlsson från Heby hade jag som tränare i Tärnsjö IF när jag var ung. Han har nog betytt mest för min utveckling som spelare.

För tre år sedan kom Erik Acar till Heby AIF och kraven höjdes på spelarna.
Det gav inte resultat direkt och det berodde en hel del på förutsättningar som inte gick att styra över.
Det blev några besvärliga år när det nya konstgräset skulle läggas och sen den katastrofala översvämningen av Tegelvallen förra hösten.
Men Haif bet ihop och 2024 kom resultaten.
Tredjeplatsen i Upplandsfyran innebar kval till division 3.
Då hade dock Erik Acar lämnat klubben och i stället klev Johan in som huvudtränare.
Vad har Erik Acars år i Haif betytt?
– De steg vi tagit med den här gruppen är mycket Eriks förtjänst. Han har implementerat en tydlig spelidé som killarna tagit till sig på ett bra sätt och växt in i sina roller. Tror många har fått en ny bild av vad som krävs för att bli bättre och ta sig uppåt i seriesystemet. Tror också att grabbarna kommer ha många minnen med sig från den här tiden. Man kan säga vad man vill om Erik men han går inte obemärkt förbi.

Men sen i somras var det Erik som varit huvudansvarig för Heby AIF och givetvis har även han bidragit till årets framgångar.
Vad är din styrka som ledare?
– Det får andra avgöra.
Att ta sig till kval i år var en bedrift. Kan du peka på varför det gick så bra?
– Det var ett naturligt nästa steg i den utveckling vi gjort med gruppen de senaste åren. Många av spelarna har klivit fram och tagit ett större ansvar.

Någon roll i Heby AIF kommer han inte att ha 2025. Nu får det räcka helt enkelt.
Att vara fotbollsledare tar en hel tid av sin fritid.
För de som kanske inte alltid förstår hur inspirerande det är att vara ledare/tränare i ett lag, vad är tjusningen?
– Jag har levt med fotbollen så länge nu så det är mer en livsstil än något annat. Har alltid gillat lagandan och sammanhållningen. Att lyckas och misslyckas tillsammans i grupp tror jag bygger starka band mellan människor och man lär sig saker man kan ta med sig i andra delar av livet, säger Johan Namerius.

Namn: Johan Namerius.
Ålder: 47 år.
Bor: Heby.
Yrke: Ingenjör i läkemedelsindustri.
Familj: Två söner, Neo och Noah.
Äter helst: Kött.
Dricker helst: Öl.
Ser på tv: Sport.
Läser: Bara på semestern.
Favoritlag alla kategorier: Manchester United.