Mycket var som vanligt.
Ja, som det ska vara en nyårsafton i Idrottshallen.
Den 19:e upplagan av Julcupen för veteraner lockade åter en stor publik, nu med nya regler för säkerheten.
Men proppfullt var det även denna sista dag på året.

Det är inte själva sparkandet på bollen, målen eller vilka som vinner som är det viktiga på nyårsafton.
För mig är det alla möten, samtal och skratt som ger mig den där kicken jag fått de 19 gånger veteranerna har spänt musklerna.

Så var det även denna nyårsafton. Många trevliga möten och samtal.
Bland annat med Fouad Youcefi, SVT-journalisten, som i ungdomen spelade i Sala FF och som nu var med i veteranlaget.
Att SFF och Fouad missade finalen med tre sekunder var dock surt, men bollen studsar som bekant inte alltid som man vill.

Hasse Falk var också där, legendar i Julcupssammanhang, Lars-Erik Wiklund, Pelle Johansson, Mats Swartling, Anette Lundin, Håkan ”NSK” Eriksson, svärmor Majlis, Benny Cedervång, Hasse Ljung, Micke Lundqvist, Maud Söderström, Daniel ”ÖIF” Östlund – ja jag kan hålla på ett tag till.
Hur det än är (utan att bli religös) så är vi här en kort stund – sen är det över.
Då kliver vi in i den eviga vilan.
Därför blir det en sån här dag så viktig. Timmar av bara kärlek och goda samtal.
Att sedan inte alla spelare (ni vet vilka ni är) förstår det är ledsamt.
För mig är glaset alltid halvfullt.
Denna dag verkade det som några av de som sprang in på planen inte riktigt hade förstått vad det handlar om.
Nog om det.

Jag minns lite dimmigt den första upplagan 2005 i Lärkhallen.
20 år sen…
20 år äldre…
Kanske är det för att det lag jag spelade med blev uppsnurrade?
Det var andra tider då, allt skulle inte gå lika snabbt även om internet och hemsidor hade slagit igenom.
Men några smartphone fanns inte.
Ja, kanske var det bättre då?
Då kunde SA:s utsände (jag) spela och bevaka.
Men text och bilder fick vänta till tryckpressarna slog i gång några dagar senare.

Det allra första året var jag alltså inte bara journalist på Sala Allehanda.
SA hade också ett lag med i Julcupen för veteraner.
Ja, hur tänkte vi där?!
Det blev idel förluster om jag minns rätt.
Men jag fick ändå spela Julcupen och det var det som var poängen med att Veterancupen startade.

Ja, jag är faktiskt anledningen till att Sala FF satte i gång denna succé.
Stefan Wallen, som då jobbade hos SFF och som sedan i många år arbetade på Intersport i Sala, läste min beklagande krönika i Sala Allehanda om att jag aldrig fick spela Julcupen.
Anledningen var att jag vid starten av cupen 1981 hade fyllt 16 år och helt enkelt var för gammal.
Något som hade förföljt mig i många år.

Stefan hörde av sig om sin ide med veteraner.
Vi snackade ihop oss – och den 31 december 2005 var det premiär.
Så det är med en sjujäkla stolthet som jag år efter år bevakar evenemanget.
Först för SA – men sedan 2017 för Sala-Heby Fotboll.

Sala Allehanda fick alltså vara med första året och vi slutade på sista plats med en salig blandning av spelare.
Det blev tre gånger till i Veterancupen för mig, då med Sala FF.
Någon succé stod jag inte för, men ett par mål och en silvermedalj blev det.

Numera mår jag bra av att stå på sidan av och bevaka för Sala-Heby Fotbolls räkning.
Sedan ett par år har jag också klivit av som ansvarig för cupen, något jag hade nöjet att vara tillsammans med bland andra Mattias och Hasse Falk i över 15 år.
Det var också jag och Mattias som kläckte idén om en cup för seniorer för 15 år sedan.
Något som blev en ännu större succé!

Nu tar Sala-Heby Fotbolls redaktion ledigt resten av 2025.
Men räkna med att vi är tillbaka 2026 – det vill säga tidigt i morgon bitti den 1 januari.
Gott Nytt År!