Inför årets säsong lämnade 16-åriga Lovisa Call Sala FF för spel med Gamla Upsala SK.
Tanken var talangen från Heby skulle träna och spela med klubbens F19-lag.
Nu flyttas Lovisa upp till Gusks lag i Elitettan.
När fick du besked att du skulle flyttas upp?
– Jag tränade första gången med A-laget för några veckor sedan. Veckan efter skulle jag börja träna med de på heltid och nu tillhör jag A-laget, berättar Lovisa som hann träna två pass med Elitettanlaget innan ledastaben ville att hon skulle flyttas upp.

Det blev tre säsonger i Sala FF. Tre år där Lovisa verkligen levererade.
Debuten i A-laget skedde redan 2022 som 13-åring och totalt blev det 25 seniormatcher och 41 mål.
Men efter fjolåret valde Lovisa, som studerar på fotbollsgymnasiet i Uppsala, att ta steget över till Gusk.

När det blir debut i den näst högsta serien återstår att se. Först och främst ska Lovisa spela med F19-laget.
– Jag spelade matcher och tränade med dem innan, men kommer fortsätta att spela matcher där, berättar hon.
I fjol spelade hon i division 2 med Sala FF – nu är det F19 som gäller med matcher mot FC Djursholm, IK Uppsala, Eskilstuna United, Mallbackens IF, Sunnanå SK och Västerås SK FK.
Vad är den stora skillnaden på spel i tvåan och F19-serien?
– Den största skillnaden är absolut tempot. Även för mig är det stor skillnad eftersom jag är mittfältare i stället för att gå i djupled som forward, därav även mer involverad i spelet och snabbare beslut.

Känner du att du har utvecklats som spelare i år?
– Jag tycker absolut att jag utvecklats med snabbare beslut eftersom tempot i vårt spel är snabbare och jag fått en annan roll, berättar Lovisa som fått vara skadefri under säsongen.
Och att träna med klubbens A-lag innebär ett ännu högre tempo.
– Ja, det tycker jag att det är, det är iallafall stor skillnad.

Det är fyra fotbollspass i veckan plus match med Gusk.
– Sen kör jag ett gympass i veckan, samt två pass i skolan.
Hur går det att pendla till Heby?
– Det går väldigt bra eftersom jag har möjligheten att åka med Wallit (Kurdu Bakir, tränare i Gusk) och målvaktstränare Pontus (Ryström). Sen sover jag kvar hos mormor och morfar när det är skola vilket har hjälpt otroligt mycket.
Hur ser sommaren ut för dig, kommer du att jobba?
– Vi har ledigt från fotbollen i cirka tre veckor och jag ska jobba två av dessa. I övrigt blir det att vara med kompisar och träna fotboll.
Om jag skulle ta kontakt med dig om fem år, var vill du vara i din karriär då?
– Om man får drömma stort vill jag debutera i landslagssammanhang och spela i en av Sverige största klubbar.

Lovisa Call har så att säga att brås på.
Mamma Sara spelade i många år i allsvenskan med Bälinge IF. Hon gjorde dessutom 36 A-landskamper och var med truppen vid OS 2000, EM 2001 och VM 2003.
Pappa Johan var en tongivande spelare i Heby AIF i många år, men spelade också i Enköpings SK. Säsongen 2002 var han en tongivande spelare när klubben tog steget upp i allsvenskan.
Du hann väl aldrig se mamma eller pappa spela?
– Det stämmer jag hann aldrig se mamma eller pappa spela. Det jag fått höra är att pappa var en väldigt stabil spelare och spelade mesta dels säkra passningar och hela tiden jobbade på mitten. Om mamma har jag hört att hon hade bra spelförståelse, och var en väldigt snabb mittback, men var feg i nickduell. Kanske där man fått det ifrån (ha ha). Men att hon hade en säker passningsfot, säger Lovisa Call.