Det är 24 år sedan som Evelina Back minns väl den dagen då posten kom med beskedet att hon blivit uttagen till Elitlägret.
Sommaren 2002 blev något riktigt extra och beskedet blev känslomässigt starkt.
– Mamma och min syster Annelie kom till mitt jobb med kuvertet och Annelie började gråta av glädje när hon fattat att jag kom med, berättar Evelina.

Den nu 39-åriga Evelina är fortfarande aktiv fotbollsspelare i Norrby SK och dessutom är hon delaktig i elitfotbollen som kommentator ibland annat Superettan och damallsvenskan.
Något som Sala-Heby Fotboll har uppmärksammat vid flera tillfällen och som ni kan läsa om här.

Du var med på Elitlägret 2002. Vad minns du av dagarna i Halmstad?
– Oj, det är så himla länge sen. Men jag minns bussresan och hur pirrigt det var på vägen ner. Jag minns att det varmt och att det kändes som ett stort äventyr, berättar Evelina Back.

Vad minns du av matcherna och hur ni bodde?
– Jag var lagkapten, och det var jag otroligt stolt över att få vara. Jag minns att jag fick mycket speltid, men på en del ovana positioner och att jag var väldigt besviken på min insats i den sista matchen. Minns det som att vi bodde som packade sillar i ett klassrum precis som vilket läger som helst.

Kom det som en överraskning att du blev uttagen?
– Både ja och nej. Jag hade varit lagkapten på Svealandslägret under våren också, och blev utsedd till lagets mvp (mest värdefulla spelare) efter den cupen, så jag borde kanske förstått att jag hade god chans. Men jag tyckte att det fanns så många duktiga tjejer från större klubbar så jag minns fortfarande glädjen och lättnaden när jag öppnade kuvertet där det stod att jag var uttagen. Mamma och min syster Annelie kom till mitt jobb med kuvertet och Annelie började gråta av glädje när hon fattat att jag kom med.

Hur långt hade du kommit som spelare då? Spelade och tränade du med din klubbs seniorlag?
– Jag var med 2002, det var min första säsong i Norrby SK i division 3. Året innan hade jag spelat division 4 med Grällsta IF men också lite i division 3 med Sätra IF i och med att vi hade ett samarbete mellan klubbarna.

Vad var din position på planen?
– Jag spelade helst innermittfält, men hade börjat spela lite vänsterback eftersom Maria Törnblom, som hette Fick på den tiden, blivit ”knäskadad”, det vill säga gravid.

Var det någon i laget som tog sig långt som spelare?
– Vi mötte massor av bra spelare! Förutom de lokala tjejerna i Upplandslaget, Cathatrina Vilén och Linn Fors så är det väl främst Lisa Dahlqvist och Linda Sembrant som sticker ut.

Vad hände med din fotbollskarriär efter lägret? Är du nöjd med vad det blev?
– Jag spelar ju fortfarande lite i division 4 med Norrby och tycker fortfarande det är den i särklass roligaste träningsformen som finns. Så på det sättet är jag såklart nöjd. Spelmässigt blev det ett par säsonger i gamla division 2 som bäst, inte mycket att skryta med. Precis som alla andra i min ålder så har jag en allvarlig knäskada att skylla på, och den kom såklart när jag var som allra bäst (ha ha).

Vilka klubbar spelade du i under karriären?
– Min moderklubb är Grällsta IF, och efter det har jag främst spelat i Norrby SK. Jag bodde dock i Gävle ganska många år. Där spelade jag i Strömsbro IF och Brynäs IF.

Vad har du för kontakt med sporten fotboll numera, både lokalt och i ett större perspektiv?
– Fotbollen är fortfarande en stor del av mitt liv. Jag är aktiv som spelare, har suttit i styrelse, varit tränare, domare och startat ett helt nytt lag för tjejer som inte hinner, vill eller kan spela i ett ”riktigt” lag, det så kallade ö-laget som just nu har paus. Jag har också förmånen att få jobba med elitfotboll som kommentator. Jag kommenterar Superettan, damallsvenskan och Svenska Cupen och det är lite grann barndomsdrömmen jag inte visste att jag hade som besannats.

✔️ Tidigare avsnitt i serien
Pelle Johansson: “Oerhört stort att bli uttagen”
Magnus Jacobsson: ”Jag fick goda vitsord”
Minna Hammarbäck: ”Tacksam att Bälinge IF hörde av sig”
Håkan Eriksson: “Jag spelade nog lite för länge”
Lotta Holmér: “Förstod nog inte hur stort det var”
Peter Lund: ”AIK och Västerås SK hörde av sig till mig”
Johanna Boman: “Minns bäst att jag fick spela All star-matchen”
Helena Cajander: “Det var roliga och lärorika dagar”