Hon var en del av det framgångsrika i Heby AIF som var födda 1979. När det väl var dags för Elitlägret för 32 år sedan var Helena Cajander en av fyra spelare från klubben som fick göra resan till Halmstad. De övriga var Anna Lundberg, Hanna Andersson och Magdalena Klinga.
Men redan som 23-åring var det slutsparkat – fram till i år.
Nu är 47-åringen tillbaka på planen och då i Västerfärnebo AIK, något som Sala-Heby Fotboll har uppmärksammat vid flera tillfällen.
– Men nu är jag målvakt, berättar hon.
Och visst har hon en hel del minnen från tiden i Halmstad.

Du var med på Elitlägret 1994. Vad minns du av dagarna i Halmstad?
– Oj, ja vad minns jag? Trodde sånt här var preskriberat (ha ha). Men vi hade troligen roliga, lärorika och dagar fyllda med träning. Sen efter den veckan bar det ju vidare till Göteborg och Gothia Cup, berättar Helena Cajander.

Vad minns du av matcherna och hur ni bodde?
– Jag var väl inte den mest framgångsrika i laget så matcherna minns jag inte så mycket av. Tror väl att vi bodde i skolsal på luftmadrasser.

Kom det som en överraskning att du blev uttagen?
– Nej, det gjorde det inte. Jag spelade ju i Heby AIF:s lag för flickor födda 1979 och vi var ju hyfsat bra.

Hur långt hade du kommit som spelare då? Spelade och tränade du med din klubbs seniorlag?
– Jag höll mig till att träna med flicklaget. Jag provade någon träning med damlaget, men det var inte det jag trodde det skulle vara. På min första träning med damlaget så var vi några ur flicklaget som fick stå som konor. Så de fick mig att inte vilja träna något mer med damerna då.

Vad var din position på planen?
– Jag var forward i flicklaget.

Var det någon i laget som tog sig långt som spelare?
– Nej, inte vad jag kommer ihåg. Men jag tror att Hanna Andersson kom med i All star-team.

Minns du hur det gick för dig i Halmstad?
– Nej, men det var nog en bra vecka med mycket bra träning.

Har du något minne av du i Halmstad eller i annan distriktslagsmatch mötte någon spelare som nådde långt i karriären?
– Kan hända att vi mötte Hanna Ljungberg. Vet att vi iallafall mötte hennes klubblag med Heby AIF på SM i five-a-side som de hette då.

Vad hände med din fotbollskarriär efter lägret? Är du nöjd med vad det blev?
– Året efter lägret blev det vinst med Heby AIF:s F79-lag i Gothia Cup och sen blev de damlaget och spel i division 2 som högst. Så visst är jag nöjd med det.

Hur långt nådde du och hur länge spelade du?
– Som sagt så spelade jag i division 2 och jag höll väl på med fotboll till jag var cirka 23 år.

Vilka klubbar spelade du i under karriären?
– Jag höll mig till Heby AIF.

Vad har du för kontakt med sporten fotboll numera, både lokalt och i ett större perspektiv?
– Jag tog ju upp fotbollsspelandet igen i vintras då vi startade upp damlag i Västerfärnebo AIK. Så nu är de spel med Vaiken i 7-mot-7-serien och då som målvakt. Har även sambon Andreas Norgren som är spelande tränare för Västerfärnebos herrlag och två söner som också spelar. Jag följde givetvis världsmästerskapen, berättar Helena Cajander.

✔️ Tidigare avsnitt i serien
Pelle Johansson: “Oerhört stort att bli uttagen”
Magnus Jacobsson: ”Jag fick goda vitsord”
Minna Hammarbäck: ”Tacksam att Bälinge IF hörde av sig”
Håkan Eriksson: “Jag spelade nog lite för länge”
Lotta Holmér: “Förstod nog inte hur stort det var”
Peter Lund: ”AIK och Västerås SK hörde av sig till mig”
Johanna Boman: “Minns bäst att jag fick spela All star-matchen”