Ska vi prata skidåkning och Sala kommun så kommer namnet Kurt Andersson att nämnas först av alla.
Inte bara för att han genomfört 41 Vasalopp – han har även vunnit SM-guld för veteraner och varit en förebild för många unga skidåkare.
Men det finns en annan ”sida” av Kurt också.
Fotbollsspelaren i Sätra IF.

Han blev moderklubben trogen även om han var mycket nära att skriva på övergångspapper för ett lag i division 3, som då var den tredje divisionen.
– Jag var tio år när jag började spela, berättar Kurt, som hunnit bli 62 år.
Nyfiken på vilken klubb Kurt var så nära? Nej, det var varken Sala FF eller Heby AIF.
– Jag var på väg till IFK Västerås. Hade ett färdigt kontrakt men valde att inte skriva på. Jag hade även möjlighet att provträna med en allsvensk klubb men avböjde även det, berättar han.

När debuterade du i A-laget?
– I en träningsmatch när jag var 14 år och jag blev ordinarie tre år senare.
När Kurt var 15 år blev han uttagen till Elitpojklägret i Halmstad.
Vad minns du av Elitlägret?
– Att jag åkte tåg för första gången i mitt liv (ha ha). Förbundskapten Georg ”Åby” Eriksson var där och han invigde Elitpojklägret med att sjunga ”Vi är svenska fotbollsgrabbar”. Jag spelade två matcher, fick avstå den tredje på grund av skada.

Året var 1974 och samma sommar deltog Sverige i VM i Västtyskland. Med Åby som coach knep Sverige en meriterade femte plats.
”Vi är svenska fotbollsgrabbar” skrevs av Åby och spelades in av det svenska landslaget med förbundskaptenen vid pianot.
En låt som faktiskt låg fyra veckor på Svensktoppen samma sommar.
Sällskap till Halmstad hade Kurt för övrigt av Håkan Lindblom och Kalle Spång från IFK/Norden (senare Sala FF) och Christer Jansson från Västerfärnebo AIK.

Säsongen 1981 är kanske den bästa Sätra IF presterat. Det var då klubben slutade på andra plats i division 5 – två poäng efter Ransta IK. Den säsongen stod Roland Ström för 30 av lagets 47 mål.
– Det är det bästa Sätralag jag spelat i.
Kurt kan jämföra, han spelade nämligen sin sista match när han var 54 år. Anledningen var dels att han var tränare för laget under flera år – men så hade (och har) han en bra fysik.
– Men jag var som bäst säsongerna 1979-81.

Vad minns du av åren med Sätra IF, något speciellt minne?
– Det finns så otroligt många minnen. Ett av dem är en pojklagsmatch när jag var 15 år. Vi spelade mot Orresta borta och vann med 16-0 i sista seriematchen. Hade vi vunnit med 17-0 hade vi kommit upp i 100 gjorda mål, det var mycket deppigt i omklädningsrummet, 100 var vårt mål. Målskillnaden blev det året 99-3.

Vilka positioner trivdes du bäst på och vad var din styrka?
– Jag spelade hela karriären både i pojk- och seniorlag som mittback, det vill säga libero. Jag var nog en rätt så klok spelare, läste spelet i och med att jag hade hela spelplanen framför mig, berättar Kurt.
För den yngre generationen kan jag berätta att en libero i fotboll är (var, ingen spelar väl med det längre?) detsamma som den som spelar längst bak – en bit bakom trebackslinjen
Fungerade lite som en sopkvast och kunde styra och ställa med spelplanen framför sig. Dessutom hade liberon en fri roll och skulle följa med i anfallet. Libero är för övrigt italienska och betyder fri man.

Hur viktig var fotbollen för dig?
– Fotbollen var rätt viktig men det var hela tiden idrott nummer två för mig. Skidor har alltid varit den sport som kommit först.

Saknar du fotbollen, i så fall vad?
– Det jag saknar är sammanhållningen, medspelare med mera. Allt ”tugg” i omklädningsrummet före och efter matcherna.

Numera följer han dock inte den lokala fotbollen, en anledning är kanske att Sätra IF sedan flera år saknar fotbollsverksamhet.
Om du måste välja, vad har varit roligast: Fotboll eller skidåkning?
– Skidåkningen.

Slutligen, vilka är de bästa du spelat med?
– Stefan Svensson när jag spelade i pojklänslaget. Han spelade senare i allsvenskan med Djurgården. Som pojklagspelare var det Torbjörn Harring och i seniorlaget Roland Ström som när han var som bäst höll klart högre klass än division 5, påpekar Kurt Andersson.

Men vi måste förstås avsluta med lite Vasaloppsstatistik.
Kurt Andersson genomförde i år sitt 41:a Vasalopp och körde de nio milen på imponerande 4.52.
Hans snabbaste: 4.14 – 1983.
Bästa placering: 62:a – 1982.

Kurt Andersson.
Ålder: 62 år.
Yrke: Fabriksarbetare på Scanspac i Sala. Månskensbonde.
Bor: Knutåsen, Sätra Brunn.
Familj: Fru Carina. Fyra barn med respektive och ett gäng härliga barnbarn.
Äter helst: En köttbit.
Dricker helst: Öl (ljus lager) och kaffe.
Ser på tv: Skidsport och gärna en bra film.
Läser: Aldrig.
Fritidsintressen: Rullskidor och längdskidor när det finns snö. Jobba i skogen och hemma med hus och trädgård.