I Sala-Heby Fotbolls serie ”Vart tog du vägen?” händer det att jag skickar följdfrågor.
Så blev det när Victoria Torstensson skulle vara med.
Du kommer från en riktig idrottsfamilj. Var det självklart att du skulle spela fotboll?
– Ja, jag föddes med fotbollsskor.

Nu var det inte bokstavligt så, men visst var det självklart att Victoria skulle spela fotboll.
Pappa är Knylan, det vill säga Leif Torstensson som spelade fotboll i bland andra Östervåla IF och Tärnsjö IF och givetvis även hockey i ÖIF.

Alla tre barnen i familjen Torstensson blev dessutom fotbollsspelare. Äldst var Tobias, som spelade division 2-fotboll med Heby AIF och precis som pappa representerade han ÖIF och TIF. Tobbe lämnade dock oss 2013, blott 40 år ung.
Lillebror är Tim – forward som öst in mål i flera lokala klubbar. Ja, en minst sagt kändis i den lokala fotbollsvärlden.
Men det här ska handla om mellansyskonet Victoria.

När började du spela fotboll?
– Sju år tror jag att jag var och det var ju förstås i vrålsköna Östervåla IF, säger hon.
Hon blev ÖIF trogen hela karriären.
Nästan, ska tilläggas.
– Jag var utlånad till Heby AIF:s flicklag under Gothia Cup ett år. Det var Johanna Ragnarsson och jag som skulle åka, men Johanna skadade sig precis innan. Jag sa hemma att jag inte ville åka utan henne, men har man Knylan som pappa så åker man om man har sagt det, berättar Victoria.

Hur gammal var du när du debuterade i A-laget?
– Jag var 13 år när jag debuterade. Året innan hade jag fått spela med B-laget. Jag kommer ihåg hur omhändertagen jag blev av Minna Hammarbäck.

Trots att Victoria slutade redan när hon var 28 år hann hon med en hel del, bland annat seriesegrar i division 4 säsongerna 1990 och 1995.
– Jag var med en bit på resan till division 1, men jag fick fick min dotter My 2002, och gjorde någon match i slutet på 2003. Spelet på den högre nivån var jag dessvärre alldeles för lat för.

När var du som bäst?
– Kommer inte ihåg årtalen, men jag hade några riktigt bad år som höger yttermittfältare och Camilla Larsson (nu Henriksson) spelade högerback. Vi visste precis var vi hade varandra.
Vad minns du bäst av åren som aktiv?
– Måste vara alla träningsläger i olika länder. Vi hade en väldigt lyxig tid, påpekar hon.

Ettrig och snabb, så beskriver Victoria sina bästa egenskaper.
Vilka positioner trivdes du bäst på?
– Jag hade en tränare som gav mig en fri roll på mittfältet, det passade mig.
Hur viktig var fotbollen för dig?
– Den var viktigt, speciellt det sociala, säger Viktoria.
Ni som känner henne vet också att Victoria är en social person som gillar att prata – precis som sin far Knylan.
– Men jag kan inte påstå att jag saknar fotbollen speciellt mycket.

Följer den lokala fotbollen gör hon givetvis och då genom salahebyfotboll.se.
– Speciellt i dessa tider när vi har coronapandemin känns det bra att kunna följa läsa om den lokala fotbollen.

Har du någon kontakt med tidigare lagkamrater?
– Jag umgås med några gamla lagkamrater. Vi hade en minneskväll hemma hos Johanna (Boman) för några år sen, med mycket minnen och skratt. Blir nog en träff igen så fort coronan är under kontroll.

Noteras kan att förutom fotbollen har Victoria inte provat på så många sporter. Förutom en.
– Jag tävlade faktiskt i längdåkning när jag var liten.
Vilka är de bästa du spelat?
– Vore kriminellt att inte svara Johanna (Boman, tidigare Ragnarsson), säger Victoria och skrattar.

Victoria Torstensson.
Ålder: 45 år.
Yrke: Industriarbetare.
Familj: Sambo med Krister och barnen Alice och My.
Bor: Östervåla.
Äter helst: Grillat.
Dricker helst: Vin.
Ser på tv: Sofias Änglar.
Läser: Absolut ingenting.
Fritidsintressen: Gillar att umgås med släkt och vänner och att kolla på fotboll live.