I dag säger vi grattis till Roland Eriksson!
Den tidigare spelaren i IF Norden fyller 86 respektingivande år.
Ja, Roland har spelat fotboll även om många av oss förknippar honom med CK Silverstenen och sporten curling.
Det var i Sala han växte upp och det var i IF Norden som Roland spelade hela sin aktiva karriär.
– 1962 flyttade vi till Västerås och jag hade tänkt spela för IK Oden men det blev inget med det, berättar han.
Någon organiserad seriespel för pojkfotboll fanns det inte när Roland och hans kompisar fick smak för fotboll.
– Det började med att vi grabbar själva ordnade matcher. Exempelvis Trädgårdsgatan mot Riksbyggen där Rune ”Pumpum” Andersson hade fixat matchställ för sitt lag. Det hade dock inte vi gjort. Alla matcher spelades utan domare på Silvervallens B-plan, berättar Roland.
– Lite senare tog klubbarna hand om lite mer organiserat spel med pojklag från bland andra IFK Sala, IF Norden, Ransta IK och Saladamms SK.
Minns du din debut i A-laget?
– Det var 1952 då jag på förmiddagen spelade B-lagsmatch men blev avplockad fem minuter före halvtid för att åka med A-laget till Tortuna för spel. Glädjefnatt så klart med tre mål som resultat varav en på straff. Jag fick alltså förtroende att slå en straff vid debuten, berättar Roland om sin första A-lagsmatch som 16-åring.
Roland hade dock redan spelat mot A-lagsspelarna i den så kallade Malmfotbollen.
– Jag spelade för Östermalm med spelare både från IFK Sala och IF Norden. En kul tävling och det var väl 1949-50.
Vad minns du bäst av åren som aktiv?
– När vi vann serien och gick upp i Elitserien som det hette på den tiden. Det motsvarar dagens division 4.
Det var säsongen 1956/57 och Norden vann serien före Fagersta Södra och Ransta IK.
Roland spelade fram till 1962, då flytten gick till Västerås.
– Jag spelade i både A- och B-laget 1952-62 och den allra sista matchen var mot Norberg.
När var du som bäst?
– Det var nog 1952-1955. Säsongen 1955 blev jag uttagen av Västmanlands Fotbollförbund till U21-laget. Jag låg då i lumpen på T1 och för att få ledigt så krävde min kapten att jag skulle delta i en terränglöpning i Regementsmästerskapet vilket jag naturligtvis gjorde något förkyld. Följden blev att jag blev sjuk med hög feber och ingen resa med spel för VFF.
Var du aldrig på väg att prova högre upp i seriesystemet?
– När jag låg i lumpen i Linköping ville min farbror att skulle provspela för Derby. Det blev dock aldrig av. Jag tränade dock med Linköpings FF i veckorna men det blev inget spel med dem.
Vilka positioner trivdes du bäst på?
– Jag var yngst i laget så blev det vänsterytter och därifrån kanske jag var mest lyckosam. Har faktiskt provat på alla platser utom centerhalv och målvakt, berättar han.
Centerhalv? Ett uttryck som inte används längre, men kan liknas med dagens mittback.
Hur viktig var fotbollen för dig?
– Den har alltid varit viktig även några år efter giftermålet (ha ha), säger Roland som numera följer Sala FF och i viss mån Ransta IK.
Har du kontakt med några tidigare lagkamrater?
– Ja, till och från. Men flera av dem är tyvärr avlidna och en del bor inte stan, säger han.
Vill du träffa Roland Eriksson ska du bege dig till curlinghallen i Sala. Det är där han allt som oftast befinner sig på vinterhalvåret.
– Jag började spela i mitten på 70-talet och har fortsatt med det upp i åren.
Silvervallen har varit en central plats för Roland på flera sätt. Det var där han spelade fotboll med IF Norden och det var där han inledde sin curlingkarriär innan hallen byggdes på Lärkan.
Vilken tränare är den bästa du haft?
– Det var en jugoslav som bodde i Sala en tid och vars son studerade på Bosön. Sen kan jag nämna ”Lång-Harry” Eriksson och
Conte Lindén som haft betydelse för mig och klubben. ”Norrby-Hasse” Johansson var också tränare, men för B-laget, han betydde också mycket.
Vilka är de bästa du spelat med?
– Framför allt Olle Schön, Olle Elvström, Lennart Samuelsson, Conny Bäckström, Benny Winte och Per-Olov Oden.
Roligaste match?
– Det var kanske mot Juventus i semifinal i lilla DM där jag avgjorde, men blev trampad så jag kunde inte delta i finalen. En final som vi vann.
Det finns många historier att berätta – både nutid och dåtid i den lokala fotbollen.
Roland får avsluta med ett par!
– Vid ett derby på B-plan på Silvervallen så fälldes Sune Aspgren av Frans Seiffert och blev rejält kladdig. Då torkade Sune av sig på Frans byxor som blev rejält arg och jagade honom ända till mittplan. Frans gick sedemera över till IF Norden.
– Vid en match i Västanfors kvitterade Georg Ekholm i slutminuten. Från halva plan drog han till så bollen och stor grästuva följde med. Jag tror målvakten såg mer av tuvan än av bollen, minns Roland Eriksson.
Roland Eriksson.
Ålder: 86 år i dag.
Yrke Lagerbiträde, resevdelsman, reservdelschef och eftermarknadschef
Bor: Radhus i Sala.
Familj: Gift med Gunnel, tre barn varav två har spelat fotboll.
Äter helst: Husmanskost.
Dricker helst: Vatten och alkoholfri öl.
Ser på tv: Nyheter, sport, serier och dokumentärer.
Läser: Bland andra Jens Lapidus och Leif GW Persson.
Fritidsintressen: Curling, bowls som man kan lira i curlinghallen, samt kägla.
