Precis som Anders Olsson tillhör Björn Johansson den gyllene generationen i Harbo IF. Grabbarna som spelade i division 4 i slutet av 80- och en bit in på 90-talet.
Det blev sju säsonger på den nivån och som bäst en femte plats 1993.
Vad minns du av den tiden?
– Det gick bra för oss. Vi hade bra gemenskap i laget så det var en rolig tid. Minns särskilt träningslägren på diverse olika platser. Extra speciellt var ju när vi åkte till Cypern, berättar Björn Johansson.

Ni som hänger med i den lokala fotbollsvärlden vet att Björn de senaste åren har haft hand om HIF:s B-lag i division 8 och det har till och med blivit något inhopp för 55-åringen.
Slutade spela på allvar gjorde han dock för länge sedan.
Men när började du spela fotboll?
– Det var 1975 och med pojklaget Harbo IF.
Spelade du i ett framgångsrikt pojklag?
– Ja, vartannat år vann vi serien. Det var två-årsintervaller på serierna på den tiden. Så vi vann när vi var äldst, annars vann Heby AIF:s lag.
Hur mycket tid tillbringade du på fotbollsplanen i din ungdom?
– Vi spelade mycket fotboll på rasterna i skolan. Jag bodde ju en bit utanför samhället och höll därför på mycket själv med boll där hemma.

Några minnen av debutmatchen med klubbens A-lag har inte Björn.
– Nej, men det borde har varit när jag var cirka 16 år, säger han.
Björn är ett år yngre än mig och när jag började jobba på lokaltidningen i slutet på 80-talet var han och Harbo IF heta och 1987 klev klubben upp i fyran för första gången sedan säsongen 1957/58.
Det hände några gånger att jag i tjänsten besökte Marmorvallen för att se HIF. Det som imponerade på mig var inställningen, men också enkelheten. Det fanns hjärta i laget, men också en hel del talang och kvalité.

Vad minns du bäst av dina år som aktiv?
– Träningslägren och lagandan. Vi var ju många från födda 1966-laget som följde med upp i A-laget, säger Björn.
Han blev också HIF trogen under hela sin karriär.
– Tränade lite med Gamla Upsala när jag pluggade i Uppsala, men det var mest för att få extra träning.
Hur viktig var fotbollen för dig?
– Den var väldigt viktig. Det var där kompisarna fanns och det var där man träffades och umgicks.

Men trots att Björn slutade på allvar för många år sedan kan han inte säga att han har saknat fotbollen.
– Nej, jag har väl aldrig riktigt slutat helt. Två av sönerna spelar i Harbo IF så jag har följt deras karriär vid sidan av planen. Jag varit med som tränare i omgångar och hjälper till fortfarande med diverse sysslor inom klubben.
Följer du den lokala fotbollen?
– Ja, det gör jag, tack vare det som Sala-Heby Fotboll skriver.

Vi tar oss tillbaka till de framgångsrika åren i Upplandsfyran. Säsongerna 1991-93 tränades klubben av Sten Persson, som tidigare varit en framgångsrik spelare i IK Hinden.
Det är också Persson som Björn framhåller som bästa tränaren han haft.
– Jag tycker faktiskt att alla jag haft har varit bra. Men om jag ska nämna någon speciellt så var Sten kanske den bästa, säger han.
Persson återkom för övrigt till Harbo IF som tränare 2003 och 2004.
Vilka är de bästa du spelat med?
– Det som är så speciellt med vårt lag på den tiden var att alla var viktiga och kompletterade varandra. Men ska jag nämna några så var Putte Karlsson och Johan Olsson riktigt bra.

Till sist, har du någon trevlig historia att berätta från tiden som aktiv?
– Jag minns en gång, någon av de första matcherna, när det fattades spelare i A-laget och lagledaren ringde en timme före matchstart. Självklart tackade jag ja. Ute spöregnade det, ingen hemma kunde skjutsa till match så jag fick ta traktorn till Marmorvallen där jag fick sitta på bänken i 85 minuter för att sedan bara göra ett kort inhopp de sista minuterna, berättar Björn.
– En annan episod var under lumpen och vi hade permissionsförbud efter en vecka i fält när Roffe Eriksson ringde och övertygade major Sahlin att jag måste få ledigt för att spela en match. Han lovade att köra tillbaka mig direkt efter. Motståndet stod Skyttorp för och vi vann matchen.

Björn Johansson.
Ålder: 55 år.
Yrke: Linjemontör.
Bor: I Harbo, på Vibyvägen.
Familj: Sambo Petra och tre nu vuxna söner.
Äter helst: Inte särskilt kräsen, men en grillad köttbit med rotsaker i ugn är inte dumt.
Dricker helst: Vatten, öl och vin.
Ser på tv: Ytterst sällan.
Läser: Endast i en solstol utomlands, då typ nåt av Dan Brown.
Fritidsintressen: Det finns mycket som är roligt. Jag gillar att cykla, skida, springa, jaga, vandra, resa, kolla på söner som sportar och umgås med min sambo.